[— — — — — — — — — — — — ]
1) Har iag wid Academien beflitat mig om ett stilla, dust, nychtert och Christeligit Lefwerne, at ingen kan mig öfwertyga begått något minsta Crimen, så at iag ännu aldrig warit för domaren anklagad, eij häller har iag någon således molesterat.
2) Wid Academien i Lund blef Archiat.Stobaeus så bewekt af min flijt och nöije för det studium, hwartill jag mig applicerat, at han på slutet bestod mig fri kost och information.
3) Men som jag hörde så mycket talas om Upsala Academia, des Professorer, Biblioteqve etc. Lämnade jag Lund, begaf mig hijt. Men som jag eij hade at underhålla mig med, wart iag när totalt destruerad, dereij Doctor Celsius blefwit bewekt af mitt willkohr och någorlunda anlagde flijt, at han lämnade mig frij Cammar och Kåst samt öppet Bibliotheque; men då han 1729 kom till Stockholm uti Ecclesiastiq. Deputationen, måste iag denna förmohn um bära, då jag hade åter blifwit ruinerad, der icke mine Camerader Medicina? studiosi begynt betiena sig af mina Collegier, at iag någorlunda kunde släpa mig fram.
4) Ähr 1730 wart jag af Professor D. Rudbeck anordnad, at i des ställe företräda Publique Lectionerne, det iag och giorde det och fölljande 1731, till Adjunctus Medicinae kom hem från sine utländske resor.
5) I begynnelsen af Åhr 1732 war jag utwald af Kongl. Wettenskaps Societeten at illustrera Lappland uti Historia naturali, till hwilken iag i största släp anwände halfwa Åhret ifrån Maij begynnelse till octobris slut.
6) Alt sedan jag kom till Academien i Lund intills nu, har iag ingen termin legat ifrån Academien, utan mäst dragit mig fram utan Conditioner eller Praeceptorerande, på det iag min tijd med des större alfware måtte nyttia.
Skulle och frågas huru iag min tijd anlagt länder följande:
Disputera har jag eij kunnat för medellöshet, eij heller har en Medicinae studiosus deraf minsta förmohn, då en annor gång frågas effter gradum Doctoratus på annor ort.
Om någor förstår sine delar i Medicinen af alla som här studera, anstår eij mig förhäfwa mig öfwer.
Chirurgin har iag lärdt Theoretice, Dosimasticam ex professo, Mineralogien älskat städse, Diaeteticam, Zoologicam, Botanicam har warit mitt förnämsta studium.
Såsom frukter kan jag wisa följande tomer i M.s.s. af mig propria Minerva elaborerade, såsom
1) Bibliotheca Botanica, hwilken alla Botaniska Böcker resenserar, rangerade i naturel ordning; alla Methodicorum asseclae under sine primores.
2) Systemata Botanica, der alla Botanicorum theorie wisas i Compendio.
3) Philosophia Botanica. där alla Botanici ej ägt öfwer 20 å 30 generelle grundsatzer, har iag bracht dem genom en otrolig autopsie till 200 å 400. Wisar först, huru han och hon aflar hos örterne på nästan lika sätt med diuren. Hwarutaf man bör kiänna alla örter af första påseendet; hwaruti Botanici bedragit sig, då de gjort de nye galne systemer.
4) Harmonymia Botanica wisar, hur alla örters namn böra giöras, åt eij 10.de delen af alla nomina generica äro richtige, och at intet nom. specificum är rätt giordt; huru de böra giöras.
5) Characteres generici. At kiänna alla örter af första påseendet, genom blommans definition, bewises här practice. Och at desse kunna appliceras alla Methoder, som giorde äro eller som giöras kunna; det ingen Botanicus förstått.
6) Species Plantar. under sina genera.
7) Spec. Plant. Tomus alter.
8) Nuptiae plantar. Ingen Swänsk har ännu gjordt någon Methode, men utomlands gemenligen en i hwart Rike, ty detta är största konsten i Bolaniquen. Ty har iag giordt denna af ett nytt principio, där alla andra äro at et falskt, men min är nu ute i Tyskland och tryckes.
9) Adonis Uplandicus, alla Trädgårds örter i Upland beskrefne för dem studerandom, äfwen utskickad at tryckas.
10) flora Lapponia beskrifwer de örter och Träd som i Lapp land wäxa, så noga at alle fungi och musci achtas, med nyttan och bruket af hwarje hos Lapparne, med figurer och beskrifningar på mehr än 100 rara örter och mäst aldrig sedde, mycket mindre någonsin tillförne beskrefne.
11) Lachesis Lapponica gifwer wid handen Lapplands Physiqve och Oeconomie, klädedräckt, Iackt etc. på Swänska.
12) Aves Sveciae beskrifwer öfwer 300 species af foglar i Swerige observerade, och lärer känna deln af första påseendet.
13) Insecta Uplandica beskrifwer 1200 insecter i Upland observerade, samblade och af mig ännu bellållne.
Appendix innehåller de rara Lappske insecter.
14) Diaeta naturalis lärer ex principiis Zoologicis på et ohördt sätt wisa, hur en menniska kan hinna en lång ålder, bestyrckt med alla dem som länge lefwat, och hur en swag, kropp länge kan uppehållas.
[— — — — — — — — — — — — ]
Upsala d[en] 1 Oct[obris] 1733.