{div-startdate}Mocka in Jemen d[en] 9 Jun[i] 1763.
Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl[ige] Nordstjerne Orden
Från Jemens el[le]r det nog oförskylt kallade lyckliga Arabiens land har jag
redan afskickat flera bref till H[err] Archiatern öfwer Gidda och AEgypten. Om de
ankommit, så wet H[err] Archiatern redan af dem, att wi lyckeligen ankommit i Jemen
wid slutet af December förledit år, att jag funnit här mycket nya örter (jag har nu åter
en 30 nya genera utom dem jag förr inskickat till Dannemark och dessutom
tämel[igen] hop nya species) att jag sedt och beskrifwit mycket obekanta sjödjur och
fiskar (Jag har wäl en 90 nya fiskar från röda hafwet), att jag känner genus
opobalsami, att det inre af Jemen äro idel Schweitserska Alpes, som gå öfwer molnen,
men öfwerst på ej gifwa Lappländsk köld el[le]r örter, utan knapt några Swenska
plantas och mäst egna. Jag observerar efter möjligheten åtskilnad mellan örterna efter
bergens högd; det håller tämmeligen sina wissa reglor, fast jag ej kan mäta högden
noga i brist på barometrar, som alla gådt sönder för oss på så lång resa. Då wi först
kommo till Mocka d[ie] 24 apr[ilis] 1763 och man såg bland wåra saker ormar i spiritu
vini och sjöstjernor etc hwaraf soml[ige] stuncko något, sade man att wi förde med
oss endast gift och trollsaker, ty sådant kunde omöjel[igen] tjäna till annat, man wille
att wi ej skulle blifwa i staden. Den dumma gouverneuren blef sen af oss mutad till
fred och sedan har man haft bättre tanckar om oss. En af wårt sällskap Professor von
Haven dog här d[ie] 25 Maj[i] sistledna och gjorde med sin afgång för oss öfriga en
ogement lättare resa. Hans sinnelag war rätt beswärligt. Wi gå nu samtel[ige] till
berget Sabr wid staden Taîs, 4 dagsresor in i landet. Det är ett af landets största och
för örter mäst utropade Alpes. Wi tänka göra wår bästa flit att wid Augusti månads
slut gå ifrån Jemen med de Engelska skeppen och så begifwa oss på hemresan. God
hälsa och munterhet, har Gud ske lof ej felat mig till denna dag. Jag törs ock wäl säga
att jag arbetat flitigt i det mig warit om händer gifwit.
Jag ber hälsa mina föräldrar och min bror om de lefwa, så ofta något bref från mig
kommer. Ty jag skrifwer nu mera på lång tid till ingen ann i Fäderneslandet än till
H[err] Archiatern. I Jemen fick jag H[err] Archiaterns bref af Junio 1762, men har ej
bekommit de förra, som deri nämndes, ej det med disputation uti etc. På en sådan
postwäg, som här är kan ej annat än många bref förloras på wägen. Derföre skrifwer
jag ock mäst wid hwart tillfälle och wäl för hwar månad en gång till H[err] Archiatern.
Jag skulle önska, att H[err] Archiatern ock ej tröttnade att skrifwa bref ofta, så att fast
deraf en hop förkomma, jag dock ej måtte få deraf altförfå. De gifwa mig den största
hugnad, som jag kan hafwa på min resa. Detta bref går till Bassora och derifrån öfwer
Syrien till Livorno.
Jag skickar nu tillika ett öppet bref på tyska till H[err] Archiatern under danska
premier-Ministern Baron Bernstorffs couvert, om genus opobalsami, djuret i
Madrepora och Jemenska Alpes. Der är bifogad en quist af det trädet, som jag tror är
det rätta opobalsamum fast de i Jemen ej weta samla Balsam deraf. Alpini Ritning
duger då ej, utom på frukten och bladens storlek. På blommorna hos honom måtte
petala warit affallna, och numerus folior lär han satt på må få. Åtminstone wille jag
aflägga juramentum credulitatis på att om detta träd ej wore det rätta, är det
åtminstone af samma släkte el[le]r genus.
Med odödel[ig] wördnad och kärlek är jag beständigt
Wälborne
Herr Archiaterns och Riddarens
ödmjuka tjänare
Petr[us] Forsskål
Arabiska frön har jag en gång skickat något af öfwer Gidda.