Högädle och Widtberömde Herr
Doctor och Professor,
Hwar Postdag hafwer jag nu sedan Maji månads början wäntat de angenäma tidender, at Profession wore bortgifwen til den, som jag mäst önskade. At likwel Herr Doctorn måtte se hwilken thet månde wara, och huru öfwertygad jag är om justitia caussae, samt wiss på lyckelig utgång; så hafwer jag tagit mig frihet, at bruka ny titel. Jag wäntar nästa Post få min önskan upfyld, och önskar å nyo samt förut lycka och welmåga, afläggandes min ödmiukaste gratulation.
Jag undrar om Herr Professorn efter sin lofwen får tid at giöra sin Introduction för bortresan til Gothland; derefter kommer jag at skynda mig til Stockholm, när jag tror förslaget til Adjuncturen gått öfwer. Gunstige Herr Professor, glöm eij at wara mig behjelpelig, så wid förslagets upsättjande, som sedan hos Hans H[ögwälborne] Gr[efwe] Exellence Riks Rådet och Cancellairen. Så mycket de andre råda, så wille de hafwa mig jemwel utaf jorden, för det jag eij hafwer giordt et med dem.
I dag sänder jag til Upsala min supplique om förslaget til Adjuncturen, af hwilken här innelÿckt följer Copia. Jag anhåller ödmiukast at få några rader tilbaka, och H[err] Professorens mening, både huru snart jag borde wara i Stockholm, samt hwad det lider med ofta omtalta förslaget, och äntå, som eij mindre rörer mig, huru snart Gothlands-resan går för sig.
Tag eij illa up min dristighet, och glöm eij at gynna mig, som lef[we]r
Högädle och Widtberömde H[err] Professorns
Ödmiukaste tjenare
Abraham Baeck.
Söderhamn d 6 Maji
1741