Language
Persons
Origin
1978-10-21
Physical description
Format: Non digital
Contents
Manniskans sarart kan inte reproduceras biologiskt. Det vi tanker, sager, gor
och kanner har vi llirt oss tanka, saga, gora och kanna. Pedagogiken har att
gora med hur manniskan reproducerar s1g sjalv som samhallsvarelse. Detta sker
huvudsakligen genom uppfostran och undervisning, tvg former av socialt
samspel som styrs av system av uttalade och outtalade regler. Uppfostran och
undervisning anses av havd utgora pedagogikens primara studieobjekt.
Som min foretradare Urban Dahllof pgpekade var det inte forran narmare
femtio r efter det att den forsta professuren i pedagogik inrattades i Uppsala
1908 som man kunde tala om nggon namnvard forskning om de pedagogiska
processerna som sdana, Dahllof gjorde detta ppekande i den amnesbeskrivning
som han gav 1 samband med sin installation for fem r sedan. Numera har
han eftertratt Wilhelm Sjostrand just p professuren i Uppsala.
"Reproduktionen av samhallsvarelser" har institutionaliserats i form av
utb!ldningsvasendet. Nar Dahllof talar om forskning om pedagogiska processer
avser han i forsta hand emp1riska studier av utbildningsvasendet. Han har sjalv i
sin forskning inriktat sig p vad som anses vara det kanske mest centrala
problemkomplexet inom pedagogiken, namligen hur utformningen av detta
system bestammer vad som ar mojligt att uppng inom detsamma. Intresset har
inriktats pg hur olika faktorer som begransar handlingsmojligheterna, inte
minst de olika organisatoriska "ramarna", anger osynliga forutsattningar for
vad som mojligen kan ske i klassrummet. Tillsammans med den forskargrupp
som han startade i Gi:iteborg 1966, framfor allt i samarbete med Ulf P
Lundgren, numera professor vid Hi:igskolan for lararutbildning 1 Stockholm, har
Dahllof kartlagt larares handlingsutrymme i olika konkreta fall, I detta
perspektiv har det blivit mojligt att forst lararens mi:ijligheter - eller rattare
sagt brist pg mojJigheter - att variera fordelningen av sin tid mellan olika
typer av aktiviteter. Vad som sker 1 klassrummet bestams i stor utstrackning av
hur klassrummet - i abstrakt mening - ser ut, hur det stoff som skall behandJas
ar beskaffat, hur mycket tid som str t!ll forfogande och hur klassen ar
sammansatt.
I ett av de forskningsproJekt, som kom att bedrivas av Lundgren, lyckades man
exempelvis att identifiera den mekanism varmed lararen tvingas "li:isa"
konflikten mellan ena s1dan den enskilda elevens behov av forklaring for att
kunna forst och !
sidan den br1st pg tid som betingas av de andra elevernas forvantan p assistans
frgn lararen. Lararen tvingas 1 den situationen att tillgripa vad Johansson
kallar "lotsning". Det innebar att han eller hon bryter ner uppgiften i allt
enklare komponenter tills den niv ar ngdd dar eleven kan svara. Uppgiften
kommer harigenom att triviaJiseras och nggon inlarning kan inte garna aga rum
eftersom lararen 1 realiteten loser uppgiften t eleven. Fenomenet kan
11lustreras genom ett av de ursprungliga exemplen. En !
pg med "mult1plikation med tvsiffrig faktor". Nar 32 minuter och 15 sekunder
har giltt av lektionen kommer lararen (L) fram till en av eleverna (E), som i sin
riiknebok har skrivit:
17
• 27
7T9
Foljande samtal utspelar sig diirv1d:
L (vid banken hos E) ... titta har, har Du ocksil gjort fel? Tvil gilnger sju det
.a. r?.
E
L
E
L
E
L
E
L
Det ar fjorton.
Hm. Vad skriver Du efter dar di\? Det skriver Du 1
minne, va? Men Du har en till att jobba med
Hm
Och se'n tar Du. Tvi\ gilnger ett ar ... ?
Tvil
Plus en
tre
Var skriver Du den? Dar Ja,
Nu har det giltt exakt 33 minuter av lektionen och lararen anvande de senaste
45 sekunderna for att lotsa eleven forbi de moment som denne egentligen
skulle ha !art sig att beharska.
En viktig sida av den forskning som Urban Dahllof utvecklat ar att lararens
agerande mindre ses som uttryck for hans/hennes skicklighet och medvetna val
utan mer som en funktion av de begransningar 1 handlingsalternativ som de
organisatoriska ramarna medfor. Enligt detta synsatt kan det som hander i
skolan betraktas som ett mote mellan ii ena sidan elever och ii andra sidan de
av samhallet satta krav och villkor som formedlas av och verkar genom lararen.
I konsekvens med detta ar det for att forsrn skeendet oundgangligt att ha
kunskaper bilde om de organisatoriska ramarna och om eleverna.
I och med att beskrivning av elever aktualiseras ar vi inne pi\ det delomrilde
som kallas pedagogisk psykologi och som - i vaqe fall tidigare - haft en helt
dominerande roll inom pedagogisk forskning.
Den psykologiska infallsvinkeln behover dock inte nodvandigtvis hiinfora sig till
klassrummets mikrokosmos. Min forre la.rare och nuvarande kollega Kjell
Harnqvist, som tilltradde professuren i pedagogik och pedagogisk psykologi
1958, bar utvecklat en internationellt sett unik forskningslinje som vi skulle
kunna beteckna som "populationspsykologi". Hans arbeten under slutet av
50-talet och under 60-talet gick i forsta hand ut pi\ att beskriva elevpopulationer
ur vissa psykologiska aspekter, s11 att dessa beskrivnrngar kunde laggas
till grund for utformning av skolans organisatoriska ramar. Harnqvist gjorde
bland annat en uppskattning av den andel av en viss ilrskull som stod pi\ samma
intellektuella nivil som det fi\tal som avlade studentexamen under 50-talets
forsta halft. Vidare studerade han utvecklingen bilde av begilvningsfaktorer och
av yrkesintressen i syfte att utrona huruvida det fanns nilgon "kritisk /\Ider" for
specialiser ing.
Ett synnerligen intressant drag i Kjell Harnqvists forskning ar att han inte bara
intresserar sig for intelligens som en forutsattning for deltagande i utbtldning
utan aven som en effekt av densamma. Intellektuell formilga kan inte betraktas
som nilgot givet, som utbildningssystemet har att ratta sig efter. I sjalva verket
pil.verkar utbildning kraftigt de formil.gor som v1 mater med s k intelligenstest.
Harnqvist har visat att bland dem som i 13-il.rs il.lder stil.r pil. samma
intellektuella nivil. uppstil.r stora skillnader under de kommande fem 1\ren
beroende pil. hur de tillbringar dessa ur utbildnmgssynpunkt.
Men om mer och battre utbildning och andra kulturella faktorer kan bidra till
att forbattra individens intellektuella utveckling och om utbildnmgen byggs ut
mer och mer samtidigt som samhalJets kulturella service generellt forbattras,
sii bor rimligtvis den intellektuella nivil.n i befolkningen som helhet hojas.
Tillsammans med sin elev Gun Stahle visade Harnqvist att svenska 13-il.ringars
prestationer pil intelligenstest forbattrades under 60-ta!et, sarskdt bland
flickorna.
Vi borjade denna presentation med pilpekandet att reproduktionen av det
speciellt manskliga sker genom att vi lb.'r oss att tanka, tala, handla och kanna
pil. det ena eller andra sattet. Att Iara sig tanka, tala, handla, kanna pil ett
visst satt ar dock liktydigt med att Iara sig uppfatta varlden pil. ett visst satt.
Manniskan skapar sjalv sin verk1ighet samtidigt som hon ar en produkt av
densamma. Det finns ingen verklighet i sig som vi kan fornimma; vi ser
verkligheten sil.som vi har !art oss att se den.
Silsom ett komplement till forsok att ge externa, obJektiva och sakliga
beskrivningar av utbildningssystemets olika komponenter och av de individer
som befinner sig i detta system, kan vi i stallet medvetet valja det subjektiva
som foremil.l for vil.r undersokning. Vi kan soka beskriva hur studiesituationen
ter sig for studenterna till exempel. Det ar denna utgil.ngspunkt vi har valt i
den forskningsgrupp, som jag var med att starta 1970. Vil.rt studieobjekt ar
"lnlarning och omvarldsuppfattning" och vi ar bl a intresserade av att utrona
vilka kvalitativa forandringar som intraffar hos elever ifril.ga om uppfattningen
av de aspekter av verkligheten som deras studier behandlar.
Vilra forsta undersokningar gallde studerande vid universitetets samhallsvetenskapliga
fakultet. Det blev snart uppenbart att inte bara inlarningens innehil.11
utan aven inlarningsakten 1 sig kan uppfattas pil. distinkt skilda satt av olika
studenter. Skiljelinjen tycktes framfor allt gil mellan 11 ena sidan dem som ger
uttryck for uppfattningen att inlarning gilr ut pil att slii i sig det som stilr i en
forelagd text eller i en larobok och il. andra sidan dem for vilka inlarning gil.r ut
pil. att med hjalp av exempelvis en fore]agd text eller en larobok rn reda pil.
nil.got om den verklighet som texten el!er laroboken behandlar. Medan de forra
ar inriktade pil. texten i sig och inte upptacker dess djupdimension utan
betraktar den som "platt" sil. att saga, ar de senares uppmarksamhet fokuserad
"bortom texten" och de ar ute efter att rn tag i vad som Jigger bortom e!Jer
under orden, de viii nil. fram till det forfattaren ville ha sagt.
De som ger uttryck for den andra typen av inlarningsideologi ar oftast mycket
val medvetna om att aven om inlarning borde gil. ut pil. att man forstil.r det man
laser sil. bra som mojligt, sil. galler det icke desto mmdre i mil.nga situationer
just att forsoka s!ii i sig det som stil.r i texten eller i boken. De som ar
medvetna om denna mojliga variation mellan olika mil.I och olika metoder har
ett reflexivt forhilllningssatt; for dem forefaller det meningsfullt att diskutera
fenomenet inlarning, just for att de inser att det kan innebara olika saker.
Medvetenheten om alternativen ger ocksil ett overtag; man kan viljemassigt
gora ett strategiskt val mellan olika alternat1v utifriln de krav som situationen
staller. De som ii andra sidan havdar att "lnlarning ... det ar val att Jara sig det
som stilr i bocker" uppfattar oftast inlarning som niigot givet, nilgot som det
inte finns mycket att saga om och an mindre att gora tit.
En av medlemmarna i vilr forsknrngsgrupp, Roger Saljo, har pilvisat dels att
forhojd "inlarningsmedvetenhet" och reflexivt forhiillningssatt samgilr med
kvalitativt battre inlarnrngsresultat och dels att universitetsstudier leder till
just forhojd inlarningsmedvetenhet och reflexivt forhilllningssatt. I den
meningen kan universitetsstudier sagas "producera rnlarningsformilga".
En annan av gruppens medlemmar, Lennart Svensson, har kastat ljus over den
mekanism varigenom forandringar kommer till stilnd.
Den enklaste forklarrngen skulle vara att studier vid universitet staller krav pi!
djupare forstilelse - och darigenom pi! bilde inlarningsmedvetenhet och
reflexivitet. Eftersom studenterna vill klara sina tentamina sil inriktar de s1g
mer och mer pi! forstilelse. Detta ar - eller var - iltminstone i borjan av
70-talet inte fallet vid samhallsvetenskaplig fakultet dar undersokningen
utfordes. Sambandet mellan studieresultat och inlarningsideologi befanns vara
indirekt. Det gick bra att ldara sig med en memoriserande inriktning i
studiearbetet. Pi! grund av den omfattande kurslitteraturen blev dock studierna
med en dylik strategi olidligt trilkiga. Detta ledde oftast till en nedbrytning av
studiemoralen, man borjade misskota sina studier och studiemisslyckandet var
nara. Om man "foll" sil var det inte beroende pi! att man hade en felaktig
uppfattning om inlarning utan helt enkelt for att man inte laste ordentligt.
Man laste emellertid inte ordentligt JUSt for att studierna blev sil olustbetonade
pi! grund av ett felaktigt forhilllningssatt. Eftersom det konkreta studiearbetet
snarare ar ett symptom an en genuin orsakseffekt sii kommer man rnte lilngt
med studietekniska "knilp och knep". Det ar sjalva den bakomliggande
medvetenheten om vad man gor som bor pilverkas. Det ar denna sinnelagets
forandring som universitetsstudier tycks leda fram till i en de! fall. Den tristess
som en student med memoriserande inriktning som rilkar ut for omfattande
kurslitteratur erfar, gor att han/hon oftast antingen "lamnar scenen" eller
ocksil andrar sin uppfattning av inlarningen: om vad den gilr ut pi! och om hur
det gilr till.
Ar denna "livets hilrda skola" den enda mojliga losningen? Jag tror inte det. Vi
fods varken med den ena eller den andra inlarningsideologin. De forestallningar
som inte visar sig hillla streck nar man kommer till universitet har ju till
syvende og sidst skapats av tidigare erfarenheter av studier.
Literature
Marton, F. Pedagogik. 21 oktober 1978.
Först publicerad: Marton, F. Pedagogik. Presentationer av ämnesområden utgivna i samband med Göteborgs universitets professorsinstallation, lördagen den 21 oktober, 1978, 45 – 50.
Senare publicerad: Marton, F. Pedagogik. 21 oktober 1978. I Lindberg, L. & Berge, B.-M Pedagogik som vetenskap – vetenskap som pedagogik. Installationsföreläsningar i pedagogik 1910 – 1982, 201 – 204.
Related records in Alvin
Object type
Subject, topics
Location
Linnaeus University LibraryBox 451
351 06 Växjö
Identifiers (general)
urn:nbn:se:alvin:portal:record-154823 (nbn)
Identifiers (local)
alvin-record:154823 (alvin)
Licensing of the work
CC BY-NC-ND