Language
Persons
Origin
1977-10-08
Physical description
Format: Non digital
Contents
Föreläsningen presenteras som ett tavelarbete (se figur nedan), där temat först
skr1vs upp:
"PROBLEM I STUDIET AV DEN ALLMÄNNA LÄS- OCH SKRIVKUNNIGHETEN"
Sedan anges ett par definitioner (I. DEF.) för allmän (A) och selektiv (S) läsoch
skrivkunnighet - snarast motsvarande 'mass'- och 'functional literacy'.
Dessa begrepp definierar vidare problemen (II. PROBLEM) kring varför
(VARFÖR?) läs- och skrivkunnigheten uppträder olika under skilda villkor och
tider.
Som hjälp att reda ut dessa skiftande mönster kan det vara lämpligt med en
enkel hypotesformulering (III. HYPOTES), där dels ideologiska-politiska och
dels praktiskt-ekonomiska förhållanden ger möjliga förklaringar. Atminstone
kan detta gälla i vår egen historia, där en tidig kyrklig Jästradition (LÄSN)
förklaras politiskt-ideologiskt, medan skrivkunnigheten (SKRIVN) ännu inte
behövs mer än på vissa områden i näringslivet. Men här föregriper vi något av
det totala resonemanget.
Tankegången skall nämligen först kunna prövas (IV. TESTA HYP.) på något
begripligt sätt. Några allmänna perspektiv kan lämpligen föregå presentationen
av den svenska traditionen.
I. Utgångspunkten kan tas i de tidiga högkulturerna I Främre Orienten. De
första symbolvärdena för våra bokstäver antyder ett beroende av den
tidens livsvillkor: oxen (alef), huset (bet), kamelen (gimel) och tältet
(daleth) - dessa tecken som blev alfabetets första bokstäver - kan vara
testpunkter nog. Men bokstävernas bruk på denna tid var av allt att döma
selektivt, det gällde ämbetsmän för tempeltjänst med lagar, riter och
räkenskaper. Vår 'prövning' kan noteras för selektiv läsning och skrivning
(S och S) under denna tid.
2. Under antiken fanns emellertid vissa miljöer, där läsningen och skrivningen
var mer utbredd. Det gällde under åtminstone vissa epoker i t ex Aten
eller, som vi väl vet, 1 högsta grad i den judiska miljön med sin bundenhet
till skrifterna. (Ett citat om den etiopiske hovmannen som tillfrågas av
Filippus: "Förstår du vad du läser?" (Apg 8:30)). --- Men i stort sett var
läsningen och skrivningen länge än och under hela medeltiden förbehållen
de lärde, prästerskapet samt olika ämbetsmän, hantverkare och köpmän.
För denna långa epok - antiken och medeltiden - kan vi våga oss att anta
viss utbredd läsning och skrivning i somliga kulturmiljöer (A och A) men i
övrigt ett helt selektivt mönster (S och S).
3. Därmed är resonemanget framme vid mitt särskilda forskningsområde, den
svenska traditionen. Här uppträder även på annat sätt ett dubbelt mönster.
Läsningen går sin egen väg och blir utbredd genom starka ideologiska och
politiska påtryckningar i en formlig "kampanj" under enväldets tid omkring
1700. Denna lästraditionen har sina otaliga vittnesbörd i våra kyrkböcker
med kolumner för läsning, katekeskunskaper, "begrepp och förstånd". (Ett
läsmärke f ör Norrland illustrerar). Uppenbarligen kan vi teckna denna
gamla lästradition som allmän (A) enligt sina egna villkor med frakturstil
och kyrkans kända texter, där den digra gamla psalmboken var huvudboken
i hemman och församlingen. - Däremot är en utbredning av skrivkonsten
länge än selektiv (S), allt enligt lärdomens, byråkratins och köpenskapens
dagliga krav och behov.
4. Ett diagram för skolans start under förra seklet och därmed grundläggningen
av en ny lästradition med moderna bokstäver och texter och med
utbredd skrivning (och räkning) illustrerar nästa stora ansats i vår kultur.
För denna tid får vi sätta allmän utbredning av såväl läsning som skrivning
(A och A).
5. Till sist hinner vi med en blick in i vår egen tid med en illustration som
visar hur nya problem tycks ha uppkommit (figur). Efter kriget har nya
klyftor uppstått mellan barn med olika hembakgrund och därav följande
olika studieambitioner. De läs- och skrivsvaga får kanske allt större
problem nu under 1970-talet. För denna samtidsbild och denna framtidsfråga
vågar vi kanske sätta ett par frågetecken (A? och A ?), som visar att
vårt problem är aktuellt och att mera forskning faktiskt är av nöden.
lf, PROBLEM i SiUOiET AV J)f;N ALLM, L7\S- OCH S\<iVK. ::.A
-l, I,be-r. <-.
-
VA'RF" --- SE:;L8
.ID:. fi'IPOTES
lOcOL• PAAKT,
PDL.iT EN,
L.ASN St<iVN
s s
A/s A/s
A s
A A
A A
X. ff:.5TA H'{P
"FÖTR nu vAo r,u LÅS "
4..
El
i, cN S'tMSOL. A
l, fTT CilAT
3, N TEi
'f, f TT J>iARAM
S, E:N Fi"u
Literature
Johansson, E. Problem i studiet av den allmänna läs- och skrivkunnigheten. 8 oktober 1977.
Manuskript
Först publicerad: Johansson, E. Problem i studiet av den allmänna läs- och skrivkunnigheten. 8 oktober 1977. I Lindberg, L. & Berge, B.-M Pedagogik som vetenskap – vetenskap som pedagogik. Installationsföreläsningar i pedagogik 1910 – 1982, 199 – 200.
Related records in Alvin
Object type
Subject, topics
Location
Linnaeus University LibraryBox 451
351 06 Växjö
Identifiers (general)
urn:nbn:se:alvin:portal:record-154820 (nbn)
Identifiers (local)
alvin-record:154820 (alvin)
Licensing of the work
CC BY-NC-ND