Language
Persons
Origin
1919-09-17
Physical description
Format: Non digital
Contents
Göteborgs högskola firade i går en högtidsdag av ganska ovanligt slag för
denna tid på året. Det blev en kombinerad högtidlighet med professorsinstallation
och doktorspromotion, Icke underligt att ett stort antal intresserade vid
3-tiden på middagen tagit plats i Högskolans aula. Som vanligt vid dylika
festligheter syntes damerna vara i majoritet,
Sedan den akademiska kvarten efter 2-slaget förklingat intågade i aulan under
tonerna av en festmarsch och företrädd av marskalkar processionen med
högskolans rektor, professor 0, Sylwan och den nyutnämnde professorn Gustaf
Aksel Jrederholm i spetsen. Därefter följde ett antal inbjudna Högskolans
gynnare och vänner samt Högskolans lärarkår,
Högtidligheten inleddes av professor Sylwan, som hälsade den nyutnämnde
professorn och de inbjudna. En särskild inbjudan hade utfärdats till friherrinnan
Louise Falkenberg, som genom sin donation möjliggjort upprättandet av den nya
professuren. Det hade dock mött hinder att få se donatrix vid detta tillfälle,
Prof. Sy lwan ville ändå icke här under låta att ge ett offentligt uttryck ät
Högskolans tacksamhet mot henne för städse visat intresse och outtröttlig
omsorg om Högskolans utveckling.
Sedan Högskolans sekreterare, docenten E, Janzon, därefter uppläst det
kungliga brevet, bekräftande professorsutnämningen, visade sig professor
Jrederholm i katedern och höll sin installationsföreläsning över ämnet: Ett
kapitel ur känslopsykologien.
Prof. Jrederholm är en känd föreläsaretalang. Han hade också hela auditoriet
med sig lika mycket på grund av sitt lediga framställnrngssätt som för det
populärvetenskapliga innehållet, vilket sannerligen stundtals icke i ringa grad
på ett roande sätt avvek från det vedertagna vid installationer. Tänkom oss en
installationsföreläsning, där auditoriet gång efter annan fick sig riktigt goda
skratt!
Föreläsningen formade sig först till en vidräkning med de vanliga läroböckerna
i psykologi, där man traditionellt avfärdar känslopsykologien på en eller ett
par sidor genom att orda om lust och olust, under vtlken missvisande
terminologi den gängse psykologien sammanfattar allt känsloliv. Förteckningen
på våra olika känslor är emellertid rikare än så och låter sig icke inrangeras
under ovanämnda snäva terminologi. En provkarta på värt språkbruks
beteckningar för lust- och olustkänslor lämnades därpå, exempelvis glädje,
fröjd, begär, leda, håglöshet etc. Var och en av dessa emotioner är ett system
av krafter, ett stycke av strävan. Hos fullvuxna personer refererar sig varje
emotion till en situation och är ett förutseende till vad som kommer att hända.
Gemensamt för alla emotioner är, att de söka sträva efter att göra slut på sig
själva.
Tal. genomgick så i detalj olika primitiva emotioner m. m. Så går t. ex. glädjens
tendens ut på att hålla individen fast vid det som är glädjens föremål. Vi ha
stora sammanhang av känslor, vilka bilda personens inre enhet. Kärlek och hat
äro typiska system av känslor. Samma känslor kunna ingå i hat och i kärlek.
Det är därför man kan fråga, om icke kärlek och hat är detsamma. Välkänt är
JU, att det man älskat mest, lätt senare kan väcka det största hat.
Glädjens emotion karaktäriseras av att den söker sitt objekt. Under densamma
dominerar emotionens föremål och man glömmer lätt helt bort sig själv.
Glädjen tenderar alltså att söka fasthålla sitt föremål. Blir man störd, kommer
ofta vredes1mpulsen. Glädjens impuls och glädjen själv kunna aldrig på en gång
vara i en människas medvetande.
Sorgen är framför allt av två slag. Den som tar sig uttryck I suckar, tårar och
skrik samt den manliga, tårlösa sorgen. Men det finns också den djupa,
grund lösa förtvivlan - "Skuggornas moder". Det är den Lear ber om förskoning
frän, när han ber sina döttrar hjälpa sig, så att han icke må bli vansinnig.
Denna sorg är moder till vansinnet och talar viskande om självmordet.
Så genomgick föreläsaren helt känslolivets flora och vaqe emotions egenart
belystes med talrika, ofta lustiga eller drastiska exempel.
Efter föreläsningens slut framförde prof. J
till Högskolans rektor och lärareråd. Ett särskilt tack framfärde han till sin
förre lärare prof. E. Liljequist, vilken han även bad att till prof. A. Herrlin
framföra ett tack för de gångna studieåren. Slutligen hälsades studenterna i ett
poetiskt anförande.
Härmed var rnstallationsakten över och efter ett musiknummer började
doktorspromotionen. Som promotor fungerade prof. Otto Nordenskjöld, vilken i
ett högstämt anförande talade om den vetenskapliga forskningens möda och
tjusning.
Under övliga former förrättades därefter promotionen. Promotor talade på
klingande latin, bekransade sig själv och därefter licentiaten Gustaf Bolinder,
Musiken svarade med fanfarer, och promotor överlämnade övriga erforderliga
tecken på doktorsvärdigheten. Sedan så den nykreerade doktorn och promotor i
spetsen för den akademiska processionen under musik uttägat ur aulan, kunde
ännu en högtidsdag inregistreras I Högskolans annaler.
Literature
Extemporerad föreläsning. Föreligger ej i tryck.
Jaederholm, G. Ett kapitel ur känslopsykologien. 17 september 1919. (Anmälan i lokalpress)
Anmälan senare publicerad:
Jaederholm, G. Ett kapitel ur känslopsykologien (anmälan) 17 september 1919. I Lindberg, L. & Berge, B.-M Pedagogik som vetenskap – vetenskap som pedagogik. Installationsföreläsningar i pedagogik 1910 – 1982, 50 – 51.
Related records in Alvin
Object type
Subject, topics
Location
Linnaeus University LibraryBox 451
351 06 Växjö
Identifiers (general)
urn:nbn:se:alvin:portal:record-154577 (nbn)
Identifiers (local)
alvin-record:154577 (alvin)
Licensing of the work
CC BY-NC-ND