Language
Persons
Origin
1970-11-07
Physical description
Format: Non digital
Contents
Pedagogiken har liksom de flesta andra vetenskapsgrenar brutit sig ut från
vetenskapernas gemensamma stamträd filosofin. Detta har för pedagogikens del
skett långt senare än för många andra vetenskapliga discipliner,
Pedagogikens historia ger oss många vittnesbörd om pedagogiska ideer hos
visionära reformatorer, som gick till storms mot etablerade och konentionella
metoder för samhällsinstitutionernas indoktrinering av de växande, Men deras
intentioner och åsikter är i regel mera grundade i spekulation och i enskilda
iakttagelser än på systematiska undersökningar och på konkret erfarenhetsmaterial,
En empirisk vetenskap blir pedagogiken först när den framväxande psykologien
mot slutet av 1800-talet med nya metoder på allvar började gripa sig an med
att systematiskt kartlägga och analysera människans beteende och hennes
upplevelser. Pedagogiken är en av de vetenskaper som är engagerade i studiet
av människans beteende.
Pedagogikens främsta syfte är att undersöka, analysera och utvärdera de
betingelser och de processer som syftar till förå'ndringar av beteenden hos
individen. Detta innebär en analys och ett klarläggande av hur målsättningar
växer fram, hur mål formuleras, en systematisering av olika metoder och
former för beteendepåverkan samt utvärdering av de effekter man erhåller.
Studiet av beteendeförändringar blir i hög grad studiet av individens
interaktion med andra människor och deras miljö under mer eller mindre
systematisk och målmedveten strävan att uppnå eftersträvade och uppställda
mål, Denna interaktion innebär dels individens reaktion och modifikation av
sitt beteende inför det tryck och den press som miljön utövar, dels också
individens inverkan på och omstrukturering av sin miljö. Individen ändrar i
regel inte utan vidare sitt beteende och underkastar sig sällan helt miljöns
tryck. Individens adaptionsprocess medför samtidigt också en återverkan på
miljön och kan modifiert dess krav.
Det lir dessa interaktionsprocesser och deras produkter i olika avseenden som
lir i centrum för den pedagogiska f orslmingens int1·esse,
Vilka är de verksamma faktorerna i ett interaktionsförlopp? I vilken relation
står dessa faktorer till varandra? Hur är deras relation till olika individer? I
vilka avseenden finns möjligheter att influera? Vilka åtgärder bör tillgripas för
att uppnå önskvärda beteendeförändringar dvs nya mönster för interaktion med
omgivningen?
De som har till uppgift att söka åstadkomma beteendeförändringar och inrikta
individen mot vissa mål som föräldrar, lärare och utbildare av olika slag,
personal i habiliter ing och rehabilitering ställs ofta mför problem som de
måste finna metoder att snabbt kunna lösa, De vänder s1g ofta till forskare i
förhoppning att få riktiga och effektiva metoder eller för att åtminstone få
något praktiskt råd. De blir emellertid ofta besvikna när forskarna inte kan ge
dem snabba svar och exakta anvisningar om den rätta metoden.
Men forskningens, även den pedagogiska forskningens, uppgift är inte i första
hand att söka lösa pmktiska problem. Forskarens främsta uppgift är att
analysera problemen för att finna ut de punkter, där de kan angripas på ett
fruktbart sätt. Med dessa som underlag utforma antaganden, teorier och
generella modeller med vars hjälp man systematiskt kan pröva effekten av
olika former av åtgärder och ingripanden i interaktionsförloppen.
En forskare kan inte nöja sig med att utvärdera endast närmast till hands
liggande orsaker utan måste driva en systematisk analys där ett stort antal
alternativ av olika möjligheter väges mot varandra. Forskaren blir därmed en
teoretiker som måste fastställa och analysera en mängd av olika orsakssammanhang
och alternativa antaganden, innan han kan rekommendera vissa
bestämda handlingar.
För den praktiska handlingsmänniskan blir därför ofta vetenskapsmannen en
person där "beslutsamhetens friska hy har gått i eftertankens kranka blekhet
över".
Denna motsättning mellan praktiker och teoretiker, mellan handlingens och
tankens representanter är emellertid endast skenbar. Det är visserligen på det
hela taget sant att när man sysslar med teorier arbetar man mera med att få
fram enkla principer, som också helst bör vara generella. Forskande teoretiker
kan följaktligen syssla med sådant som ytligt sett ter sig livsfrämmande för den
som står mitt uppe i ett praktiskt handlande.
Med sina teorier vill emellertid den pedagogiske forskaren söka förutsäga,
predicera vissa förlopp och resultat. Detsamma gör ju också den pedagogiska
praktikern, när han litar till sin erfarenhet och handlar därefter. Syftet och
målet för bådas verksamhet är sålunda egentligen detsamma - att kunna
förutsäga resultaten av vissa företagna åtgärder och ingripanden.
Praktikern handlar utifrån förväntningar och föreställningar att vissa åtgärder
leder till praktiska resultat. En systematisk teoretisk analys och uppbyggande
av teorier om samband mellan ingripanden och effekter kan visa sig vara av
stor betydelse även för praktikern. Det finns väsentlig skillnad i arbetssituationen
för den teoretiske forskaren och den praktiske pedagogen, men någon
väsentlig skillnad djupare sett finns egentligen inte,
Personliga erfarenheter från praktiskt handlande kan bli utgångspunkt för
systematisk forskning. Och forskning kan förr eller senare ge användbara
underlag för tillämpning i praktiska sammanhang. Olikheter i arbetssituationen
innebär att det praktiska arbetet ofta fordrar snabba beslut, emedan forskaren
måste ha tid för en mera långsiktig planering och kontroll av olika möjligheter.
Praktikern ställs ofta inför akuta problem som han inte själv har kunnat välja
eller ens förutse. Dessa problem pockar på en lösning, Något måste göras och
göras snabbt med eller utan hjälp av forskare och teoretiker,
Den teoretiske forskaren väljer sina problem och egentligen kan han välja ur
praktikerns synpunkt helt ointressanta eller oväsentliga problem. Men är han
skicklig och framsynt kan hans problemval senare leda till upptäckter som
utgör grund för något betydelsefullt som de flesta inte kunnat ana, Forskarens
teoretiska modeller kan visa sig mycket praktiska i framtiden.
Vad pedagogisk forskning främst behöver är inte personer som söker lösa
mängden av praktiska problem, men väl forskare som efter analys av
problemsituationer prövar effekter av olika modeller. Utifrån dessa kan det så
småningom bli möj!Jgt att framställa teorier som har relevans även för
praktiskt handlande i problematiska situationer.
Den ideala teorin skulle innebära möjligheter att kunna förutsäga kritiska
situationer och ange medel och metoder för att dessa aldrig skulle bli akuta
realiteter,
Denna syn på den pedagogiska forskningen är egentligen ingen nyhet. Den
förste professorn i pedagogik och psykologi vid Lunds universitet, Axel Herrlin
har i en liten skrift med titeln "Pedagogiken och dess studium" frän år 1908
gjort sig till tolk för liknande tankar.
Det heter där:
"Den experimentella pedagogikens betydelse ligger icke i må'ngden af positiva
resultat och detaljerade föreskrifter för praktiken, utan dliri, "att den vill slitta
den enskilde uppfostraren i stånd att stlindigt vara på det klara med grunderna
för sina pedagogiska åtgöranden". Den förhöjer då'rigenom uppfostrarens
själf stlindighet gentemot den pedagogiska normen och gifver honom tillika ett
ökadt intresse för sitt kall, En autoritativ pedagogik måste dliremot stlidse
förlama praktikerns sjå'lfstå'ndighet, emedan han icke har grunden för sina mått
och steg för ögonen, och till föjd dliraf också heller icke ser, hur mycket han i
det enskilda fallet får afvika från schablonen; den framkallar dlirför i praxis
llirareschablon och en schematisk behandling af de enskilda undervisningsföremålen"
(sid 4-2),
Finns egentligen mer att tillägga? Ja, naturligtvis, Det har hänt mycket inom
den pedagogiska forskningen under de förflutna 60 åren, men grundsynen,
inriktningen mot principerna, "grunderna" för de pedagogiska åtgärderna, är
helt i samklang med Axel Herrlin.
Literature
Johannesson, I. Empiri och teori i pedagogisk forskning. 7 november 1970.
Först publicerad: Johannesson, I. Empiri och teori i pedagogisk forskning. Lundaforskare föreläser, 1971, 29 – 34.
Senare publicerad:Johannesson, I. Empiri och teori i pedagogisk forskning. 7 november 1970. I Lindberg, L. & Berge, B.-M Pedagogik som vetenskap – vetenskap som pedagogik. Installationsföreläsningar i pedagogik 1910 – 1982, 172 – 174.
Related records in Alvin
Object type
Subject, topics
Location
Linnaeus University LibraryBox 451
351 06 Växjö
Identifiers (general)
urn:nbn:se:alvin:portal:record-154803 (nbn)
Identifiers (local)
alvin-record:154803 (alvin)
Licensing of the work
CC BY-NC-ND