Wälborne Herr Archiater och Riddare,
Med sidsta Holländska skjeppen, som i år gå hem härifrån, har jag den äran, at i ödmjukhet aflägga min upwaktning hos Herr Archiatern, hwilcket nöje jag detta år tilförene twänne gånger ägt, nemligen d[ie] 15 febr[uarii] och d[ie] 5 Martii. Förra gången skref jag med en fransk Botanicus Sonnerat och skickade ett paquet örter samt en insectlåda, addresserade til swenska Ambassadeuren i Paris och sednare gången med Herr Blad och Dassow, Assistenter på swenska Skjeppet Stockholms Slott, samt skickade då tillika en liten låda lökar och et paquet örter. Ingen tidning kan wara mig kärare än den, om jag nästa år får inhändiga Herr Archiaterns gunstiga skrifwelse och höra, at desse kommit wäl och oskadde fram.
Af de skickade örter har jag tyckt, at följande örter warit nye, dem jag interims gifwit namn och underkastar Herr Archiaterns gunstiga censur, neml
No. 215. Oxalis compressa.
No. 10. Gnidia capitata
59. Passerina anthylloides
146. Gnidia laevigata
259. Dilatris viscosa
364. Leucadendron obliqvum
398. Gladiolus junceus
226 do --- secundus
181. Crocus capensis
166. Crocus graminifolius. 168. do monadelphus
42. Schoenus capensis
96. Ixia spathacea
243. Drosera aethiopica
281. Leucadendron vestitum
285. do do tomentosum
349. do do canescens
371. do do integrifolium
Tilförene bekante äro No 89. Malva fructicosa Berg. Cap.
137. Rhinanthus capensis?
368. Leucadendron conocarpod.
395. Sisyrinchium bermudiana
274. Andropogon fasciculatum?
383. Hermannia alnifolia.
423. Hydrocotyle asiatica.
Jag är nu alla dagar sysselsatt med örters examinerande och beskrifwande, som jag på min resa förledit år samlat och då til en ganska liten del fick utreda, under sjelfwa samlandet. Jag har determinerat öfwer hundrade nya species, men af dem torde wäl någre afgå, när jag en gång hinner få Herr Archiaterns sidsta Mantissa i händer, som ty wärr, än felas mig.
Innan jag reste ifrån mitt käraste Fädernesland, beskref jag utur min insectsamling några nya species, dem jag redan i Holland, före min utresa till Ostindien tänkte inlämna til Wettenskapssocieteten i Upsala, men wet ej, hwad omständigheter, som då hindrade det. Jag wil derföre nu öfwersända dem til Herr Archiaterns gunstiga ompröfwande och ödmjukast utbedja mig, at Herr Archiatern täckes befordra den, så framt de pröfwas wärdige.
Utaf bären af Myrica cordifolia och qvercifolia weta någre bönder, långt in i landet, at göra sig ett slags wax som de nyttja til at stöpa ljus af. Bären äro i sig sjelfwe swarte, men täckas utanpå med et hwitgråt mjöl, som i hast liknar mögel: När de kokas i watn, smältes detta mjöl utaf bären, flyter ofwan på, afskumas och kyles. Det blir nästan så hårdt, som et annat wax, eller som ett hårdt wax att stryka up håret med, til färgen hwitblåt och liknar i hast ett stycke twål, utan flammor. Det har den förmon med sig, at det lättare fås ut ur kläder än annan talg, om det dryper derpå. Hottentotterne sägas äta det, som ett stycke bröd.
Säden uttröskas icke häri landet eller införes i någon lada; utan den sättes på åckren i skyl och under bar himmel på en jämn gjorder plats, med en låg lermur omgifwen, utbredes och af hästar uttrampas. Halmen blir härigenom trampad til hackelse och odugelig til tak täkning.
Södöstra winden säges här blåsa bort de tak, som täckas med halm; derföre ser man här i landet aldrig aldrig halmtak eller tegeltak, hwars pannor ej blifwa liggande för windens häftighet. Husen täckas derföre med en juncus, som är en eller halfannor aln lång och kallas här Rit.
Med djup wördnad framhärdar jag städse
Cap. d[ie] 25 Mart[ii] 1773.
Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens
ödmjukaste tjänare
Carl Peter Thunberg