Högwälb. Hr Grefwe, Kongl. Maij:tts och Sweriges rikes Råd,
Praesident, Åbo Academie Cancellaire
samt
Praeses Illustris vid Kongl. Wettenskaps
societeten,
så ock
Hög- och Wälborne,
Högwördige, Edle, Widtförfarne, Höglärde och
Högachtade Herrar,
Samtlige Membra Societatis![1]
Såsom wårt k. fädernesland eij mindre än alle andre högst florerande Republiquer, nu sedermehra kan gratulera sig wara försedd med wetenskaps societet, hopsat af them, som favoricera och äga de största studier i hela riket, ty lärer och oförgripel. föllia, såsom ett högst necessarium consequens, att äfwen wårt Swerige icke mindre än någon annor ort i hela wärlden, får innan kort piqvera sig af allehanda ädla wettenskapers flor och erudition.
I samma afsicht twiflar man ingalunda med mindre äfwen Historia naturalis, praesertim patriae, som mehrendels alt här tills liggat uti ett tjokt mörker fördunklad, äfwen lärer blifwa genom sådane curieuxe membrorum omsorg först och förnämst diluciderat.
Men besynnerl. är man försäkrad, att Kongl. Wettenskaps societeten lärer anwända alle giörlige medel att särdeles Lapland såsom en Swerige tillhörande province, här utinnan, med publico, uti Historia naturali communicera; hälst såsom thetta i all måhl så synnerln från andra är differant, ty:
1mo. Är dett en tract, af de aldra älste Poëtis och historici som så högln admirerats, anting. då dett berömts äller kastats
2. Och nu sedermera, sedan hela Europa, ja nästan hela wärlden uti Historia naturali är genomletad, ligger detta ännu liksom i dett grymmaste barbarie involverat.
3mo. Så att om inga ting finnes så många Fabulosae traditiones, som om dem, hwilka här äro allenast befintlige.
4to. Man wett nog, huru såsom Wälborne Hr Professor Rudbeck warit liksom den endaste, som sig hit wågat till den ändan; och hwad träffelig nytta samma resa med sig fört; där den fatala sors invida literatorum icke all så stor och dyrbare skatt, på en dag, som med så många farligheter och så många beswärligheter war församblad, i aska lagt, wisar ännu den öfwer blefne Ornithologia mss.[2]
5to. Huru hwar och en societet hafft sina utskickade nu till en, nu till en annor wärldenes aflägse kant, är mehr än bekant, och, att de altså på mögligaste sätt söcht amplificera Historiam naturalem, kan iñen näka. Föllier alltså att de tillbakas af denna societet Laponiam illustratam liksom praetendera lära, hwilken torde hända gofwo så många och curieuxe sältsamme naturalier, som någonsin deras Africa.$
6. För utan dett, att Lapland hörer under Swerige, som nu är literatissima, och doch är eij mehr uti Historia naturali cognita, än den [mest] barbariska tract i hela wärlden.
7mo. Fast nu detta land ej så många sorter af Quadrupedia torde äga, äro doch de här befintlige så mycket sälsamare: e. gr. Rhangifer, Mus Norvagicus Worm., Mures albi Rudb., Gulo etc., om hwilka allenast hoos Historicos Naturales äro så många errores, att man dem allenast upprächna skulle trotna.[3]
8. Man twiflar ock om någon ort i hela wärlden om somrarna hyser större förråd af hwarjehanda slag Aves, emädan de hit från hela wärlden liksom uti ett allmänt foro årl. samlas, på dett de här, frie från buller, uti ro måga wärpa sina ägg och upföda sina ungar.
9. Och som detta land allestädes med stora strömar och floder är genomlupet, lärer otvifvelachtig föllia att här äfwen skall gifwas hwarje slags curieuxe och tillförene aldrig beskrifne älr bekante Pisces, hwaraf nogsamt exempel gifwes de månge fiskar, som Laparna årligen sambla.
10. Om någon steds om somrarna finnas öfwerflödigt Insecta, äro de här, hälst som man har sig ex fide peregrinatorum bekant, huru de folket öfwerfalla, att mången där wid hiärtel. jämrar sig,
11. Att här äfwen finnes åtskilliga rara och obekanta Planter, wisas nogsamt af Wälb. Hr Professor Rudbecks Catalogo rar: pl: laponicarum Act. lit. Svec. inserta[rum],[4] men besynnerligen de månge species Salicis, som tillförne aldrig warit nämnda, hwilka med många andra fodra beskrifning.
12. Ingen Catalogus Plantarum kunne mer af exteris åstundas, än äfwen en Flora Laponica, för oräkneliga högstnödiga orsaker skull, som jag nu för korthetens skull lämnar att upprächna.
13. Att äfwen ingen städs flere sorter af Muscis, hwar på Botanici nu för tijden äro så pickhogade, skulle ärnås, är nogsamt klart af deras loco natali, nämligen uti locis humidis, opacis et frigidis. Så att Botaniquen uti muscis, hwarpå Botanici för 10 å 12 åhr sedan föga tänckt, här skulle få ett anseligt augment.
14 Hwad för dyrbare skatter af åtskillige slags Metaller och Stenar naturen uti dessa, långt under polstiernan aflägse rum fördoldt, wisa nogsamt de utskickade prof till Bergs Collegio. Och är ingen twifvel med mindre långt härligare och nyttigare kunde ärnås, där lyckan och konsten giorde alliance.
15. Och emedan denna orten är full med Jernmalm, lärer och äfwen här finnas kosteliga Victriolwatn till Surbrunnar älr annat känlige, törhända och af andra och sälsamare egenskaper.
16. Hwad träffelige observationer här kunna giöras de morbis endemis Laponiae samt äfwen om de siukdomar, som aldrig hit rakat, lärer hwar och en förstå, som confererar deras underliga Diaet och Spisordning.
17mo. Än widare woro här tillfälle att utforska, hwad Naturen uti de lefwande kroppar uträttar förmedelst den besynnerliga lan dets situation till rum, wäder och effluvies terrrae, förutan den häfftiga kiöldens och wärmens årliga omwäxlan etc.
18. Förutan att man här sågo äffter Laparnas medicina domestica och äfwen nutriment in casu necessitatis, med oräknelige flere saker, dem man för kortheten skull eij specificerar.
Af allt detta ser man klarligen att ingen tract i wärlden kunne gifwa härligare observationer uti alla tre Natursens rike, så att man där ifrån med godt samwete eij sig hålla borde.
Men så curieuxe som sama resa kunne blifwa, där en kiänlig härtill utseddes; så fåfäng worde hon och, där någon annan tit skickades. Tyks mig altså föliande Requisita uti en sådan wara högst nödiga såsom:
a. att han wore inföd Swänsk, att exteri eij hade orsak till wälla sig, dett andra påkostat.
b. Ung och lätt, att han des wigare kunne springa upföre de brante bärg och åter neder i de diupa dalar.
g.Frisk, att han med större facilitet och nöje kunne dag ligen idka sitt föresatta ändamåhl.
d. Oförtruten, som eij genom alt för goda dagar blifwit commod, ty här fodras mästadels spasserande, lutande, hettas och törsts utstående med många andra swårigheter, som eij giöra en lustresa för Cavailler.
e. Utan tienst, ty har någon commodare tienst, så wett han nog utwälja dett bästa.
z. Ogift, som tors wåga sig på flotta öfwer floder etc. utan åtanka på faderlösa barn etc.
h. Historicus naturalis och tillika Medicus, att han i alla desse delar må hafva bätre förstånd.
q. Förstå alla 3 Regna naturae, hwilket lärer wara swarare att finna än paradisfoglen, ty ibland alla wåra botanicis äro få, som warit uti twänne riken hemma, men knapt en, som ex professo warit i alla 3ne duchtig.
i. Natus hist. naturalis och eij factus, ty det är träffeligen, huru de differera, då de komma till practiquen, som jag med oräkneliga exempel kan bewisa.
c. Ritare, att des bätre adumbrera hwad sälsamt, som sig wisar.
Att få någon här i Swerige med alla desse nödige requisita instruerad, är en sak, som jag håller altför swår, om icke aldeles omöilig.
Skulle altså jag, in penuria meliorum, mig här til ödmiukast recomendera, ty fast än jag eij så till fyllo kan praestera alla, äger jag doch the förnämsta, ty jag är: a) Swänsk, b) ung, g) frisk, d) incomod, e) utan tienst,z) utan anhörige, h) Historiae naturalis och Medicinae studiosus, och q) ifrån barndomen hafft hiärteligit nöje för Hist. naturalem.
Komer altså förnämst att undersökas, huru wida jag förstår tria Regna Naturae, hwar till fölliande länder.
a. Historiam quadrupedum har jag genomgåt tämel. accurat, är ej häller widlöftig. Har äfwen funnit här uti en ny och, som jag aldeles är öfwertygad, naturel method, där jag allenast hade sufficiente observationer.
b. Ornithologiam har jag ex professo på en tid genomgåt, alla Swänska foglar systematice stält med korta beskrifningar, hwilket såsom ett prof wid påfordran uppwisas skall. Här till hafwer jag så mycket bättre tillfälle haft, sedan jag fått profitera af Wälborne Hr Professor Rudbecks oförlikliga erudition uti Ornithologicis.[5]
c. Icthyologien har jag så superficielt genomläset, hälst som för mig alt här til ej gifwets tillfälle med ifwer honom angripa. Tror mig dock till, kunna mästedels här utinnan utreda.
d. Insecter har jag redan till en anselig myckenhet pa 2ne somrar har samblat, dem accurat inlagt, synonyma på en stor dehl tillsatt och att dem naturelt disponera upfunnit ett nytt system.[6]
f. Botaniquen har här till warit mitt favorit studium, af hwilken jag nu 2ne somrar giort profession.
g. Mineralier har jag hafft en träffelig lust till, alt sedan jag war hos Professor Stobaeum, uti hwars härliga musaeo metallico mig dagel. war äffterlåtet inkoma, men som jag finner mig eij där utinnan så duchtig, som nödwändigt wore, reser jag åter på ett par månader till Lund.[7]
Detta är den relation, äfter hwilken, där Kongl. societeten så behaga täcktes, will låta mig examinera.
Skulle nu Kongl. Societeten här till täckas förslå mig, will jag här på anwända, der Gud gifwer beständig continuaton nästkomande somar, hälst som jag då är ledig och frih, men kan ej för medelööshet få resa uth att widare idka mina påbegynta studia medica. Jag skall och söka på dett aldra accurataste sätt att wara här wid på penningar sparsam, och tror mig kunna komma uht med 600 dlr kopparmynt på en sommar med resan bort och tillbakas.
För min egen möda åstundar jag ingen ting, allenast will hafwa mig hoos Kongl. Societeten recommenderad, att få niuta något resestipendium sedan, på dett jag må kunna absolvera mina studier.
Jag förblifwer med all wördnad
Kongl. Societetens
allerödmiukaste tiänare
Carl Linnaeus.
Ups: d: 15 Dec: 1731
EXPLANATORY NOTES
1. In 1710 the first Swedish society of science, Societas curiosorum, was founded in Uppsala. On 11 November 1728 the Societas curiosorum was named through royal sanction Societas Regia Literaria et Scientiarum or Kongl. Wetenskaps-societeten. Its first praeses illustris (until 1734) was count Arvid Bernhard Horn and its secretary Anders Celsius, who encouraged Linnaeus to make the journey in Lapland.
2. In 1695 Olof Rudbeck the Younger ordered by Karl XI made a journey in Lapland. The diary kept during the journey is preserved in the Linnean Society of London, while the sketch-book, the so called Iter Lapponicum, where Rudbeck’s and his fellow-travellers made water-colours of their observations now is in the Leufsta Collection in Uppsala University Library. Rudbeck used his observations to produce another manuscript, “Fogelboken”, the book of birds, a collection of water-colours of birds made during the years 1692-1710, now also in the Leufsta Collection of the University Library of Uppsala. Linnaeus also refers to Nora Samolad sive Laponia illustrata, a work which Rudbeck planned to publish during the first decade of the eighteenth century. Only the first of twelve parts appeared in 1701, while the remaining eleven parts were destroyed by fire in 1702. Both the book of birds, inclusive the 35 watercolours of the big birds, the so called Portföljen, the portfolio, and Iter Lapponicum have been published as facsimiles. The book of birds, Fogelboken (Stockholm 1985) and Portföljen (Stockholm 1986).
3. Linnaeus refers to Rangifer Tarandus L., the reindeer, Mus Lemmus L., the lemming described by Ole Worm in Musaeum wormianum (Copenhagen 1655). The reindeer was first mentioned in a dissertation called Cervus rheno. The lemming was described by Linnaeus in an article in the acts of the Swedish Academy of Sciences in 1740, Anmärkning öfwer de Diuren, som sägas komma neder utur Skyarna i Norrige. Mures albi Rudb., white albino mice, were observed by Rudbeck. In Rudbeck’s Iter Lapponicum an albino variant of a house mouse is depicted. The wolverine Mustela Gulo L. can be seen for the first time on Olaus Magnus’s Carta Marina from 1539. Konrad Gesner copied the original wood-cut in his Historia animalium (1551) and it was later used by Ulysse Aldrovandi, John Jonstone and others. See Broberg, “Järven-Filfrassen-frossaren”.
4. This list of the plants of Lapland was published in Acta literaria (1720), 95-100.
5. Linnaeus’s knowledge of the birds and the system he had discovered is confirmed by a manuscript in Uppsala University Library, “Caroli Linncei Med:, Botan: et Zool: Cult: Methodus Avium Sveticarum sive Enumeratio avium fere omnium, qvae in tota Svecia reperiuntur, Secundum novam et naturalem a Rostro desumtam Methodum in Classes distributa; ita ut cuilibet Generi proprius Character, unicuique Speciei vera differentia adsignata reperitur. Upsal: 1731 d: 1 Jan.”
6. In a letter of 15 March 1732 to the editor of Hamburgische Berichte von gelehrten Sachen, professor Johann Kohl, Linnaeus mentions that he was busy writing Insecta Uplandica, quorum per duas aestates DCC collecta sunt. Kohl writes in Hamburgische Berichte that “der Hr Verf. wird darin nach einer ganz Lehrart die Insecten in gewissen Classen und Abschnitte, wie auch allgemeine und besondere Arten entscheiden”. Linnaeus also was said to have descibed all the synonyms and “differentias aufs sorgfältigste beobachten, und alles dahin gehörige, was bisher unbeschrieben gelassen, beschreiben”. Linnaeus’s statement that he had “placed” all the collected insects could be explained by the way the insects were kept. They were all, according to Linnaeus, pasted onto paper.
7. In the beginning of February 1732 Linnaeus went to Lund to see Stobaeus and “inform himself in mineralogy” but he found that Stobaeus’s method was not to his liking. On 1 April o.s. he was back in Uppsala where he found that the Society of Sciences had done nothing with his application. A new application was subsequently made.