Language
Persons
Origin
1973-10-20
Physical description
Format: Non digital
Contents
När man säger, att pedagogiken studerar problem kring uppfostran och
undervisning och fick sin första professur i Uppsala 1908, låter det paradoxalt
att samtidigt påstå, att man först närmare 50 år senare kan tala om någon
nämnvärd forskning om själva de pedagogiska processerna. Den främsta
anledningen till detta är att pedagogiken ända fram till slutet av 1940-talet
var det enda beteendevetenskapliga ämnet och att psykologin, som utgör en av
förutsättningarna för studiet av pedagogiska fenomen, från början kom att
dominera forskning och högre undervisning. Det kan inte ha varit lätt för de tre
professorerna i landet att under 30 år - en fjärde tjänst tillsattes inte förrän
1937 i Stockholm - ensamma och utan nämnvärda forskningsanslag företräda
hela det expanderande psykologiska och pedagogiska fältet.
Utvecklingen i Göteborg är typisk för landet i dess helhet, Den förste
innehavaren av en professur I pedagogik, Gustav Jaederholm, hade bedrivit
omfattande forskningar om intelligensmätningarnas teori och praxis. Hans
efterträdare, John Elmgren, disputerade på en banbrytande avhandling om
minnet, dess struktur och utveckling, och ägnade sig därefter främst åt
psykometriska problem genom att introducera den s k faktoranalysen för
studium av komplexa psykiska funktioner. Han var också den förste som erhöll
ett mer omfattande empiriskt forskningsuppdrag för en statlig utredning på
skolområdet, men det gällde fortfarande elevernas begåvningsutveckling och de
psykologiska förutsättningarna för val av utbildningsväg. Det är också typiskt
för utvecklingen att det utanför de pedagogiska institutionerna fanns ett livligt
intresse för frågor om mål och metoder i undervisningen. Inte minst kom detta
t!ll tydligt uttryck i Göteborg. Professorn i filosofi, Malte Jacobsson, sedermera
landshövding, publicerade flera teoretiska skrifter om pedagogiska problem,
bl a om arbetsskolan ( 1932). Men främst är det en grupp lärare som i anslutning
till Elsa Köhler banade väg för aktivitetspedagogiken och skaffade sig en
ledande ställning på det metodiska området. Bland dessa lärare vill jag särskilt
nämna Ester Hermansson bl a för flera skrifter och för hennes roll i 1946 års
skolkommissions läroplansdelegation, När det gamla pedagogikämnet delades i
mitten av 1950-talet valde Elmgren, liksom tidigare alla hans kollegor vid de
andra lärosätena, att företräda psykologin. Under ledning av Kjell Härnqvist,
som 1958 blev den förste innehavaren av professuren i pedagogik och
pedagogisk psykologi, har verksamheten vid pedagogiska institutionen
utvecklats starkt främst i anslutning till uppdrag för statliga utredningar samt
proiekt för SÖ och UKÄ, Det har emellertid inte varit fråga om någon isolerad
beställningsforskning. Inte minst genom den vidgade synen på utbildningens mål
och dess samband med samhällets reformpolitik i övrigt som främst förmedlats
av de stora skolutredningarna har uppdragen givit många impulser till teoretisk
och metodisk förnyelse, men samtidigt har anknytningen till internationell
forskningsutveckling blivit av stor betydelse för institutionens profil.
Arbetet har på senare tid alltmer inriktats på samspelet mellan olika
komponenter vid planering, genomförande och utvärdering av utbildning.
Sådana komponenter är mål, elevförutsättningar, miljö- och ramförhållanden,
undervisningsförlopp och resultat. Dessa är f ö typiska led i det betraktelsesätt
som används inom den s k undervisningsteknologin. Även om denna har varit en
av de viktigaste impulsgivarna, har utvecklingen hos oss inte fått den snävt
behavioristiska prägel som på vissa håll i USA. Tyngdpunkten kom mycket snart
att läggas vid ett systematiskt betraktelsesätt på utbildning förenat med en
kognitiv grundsyn och försök att studera utbildningen i relation till övergripande
sociala och individuella mål. Detta innebär bl a att uppfostran och
undervisning betraktas som öppna system, vilka kan studeras på olika
analysnivåer från mikrostudier av samspelet mellan lärare och elever i
klassrummet till makroproblem om nationell planering av utbildningsreformer. I
förhållande till utgångsläget har särskilt pedagogikens samhällssida byggts ut
på senare tid, varvid ämnets samband med socialvetenskaper som sociologi,
nationalekonomi och kulturgeografi markerats starkare än förut.
I den forskargrupp som jag var med om att starta l 966, har vi särskilt inriktat
oss på pedagogiska förklaringsmodeller i vilka samspelet mellan den
organisatoriska ramen och själva undervisningsprocessen spelar en stor roll. Vår
verksamhet kan också ses som ett exempel på växelspel mellan tillämpad och
grundläggande, kritisk forskning i pedagogik,
Till bakgrunden hör ganska starkt tillämpningsinriktade studier om innehållet i
skolans läroplaner och avvägningen mellan olika ämnen och moment, studier
som utfördes i anslutning till grundskole- och gymnasiereformerna. Debatten i
den s k differentieringsfrågan hade emellertid efterlämnat många frågetecken.
Vid en förnyad analys av frågan, kom data om undervisningsprocessen, som i de
första kursplaneundersökningarna använts för att studera samband mellan mål
och resultat inom de olika skolsystemen, väl till pass för en jämförelse mellan
det gamla och nya skolsystemet.
Konventionella standardprov visade visserligen inte några nämnvärda skillnader
mellan realskola och enhetsskola i elementära moment, men tolkningen av
resultaten blev ganska annorlunda när man tog hänsyn till tid och metodik för
undervisningen. Detta ledde till en teoretisk modell, i vilken betonades
samspelet mellan den organisatoriska ramen för undervisningen (här representerad
av klassens sammansättning), det grundläggande undervisningsmetodiska
mönstret, undervisningstid och resultat.
Modellen efterprövades och vidareutvecklades därefter på nya empiriska data,
hämtade från gymnasieklasser i Göteborg. Huvudresultaten redovisades 1972 i
en doktorsavhandling av docenten Ulf P. Lundgren. 1 detta arbete kombinerades
en mer extensiv metod med frågeformulär till lärare och elever vid olika
tillfällen under läsåret med en intensivanalys av bandinspelade lektioner. En
hypotes kunde bekräftas om att en viss kombination av mål- och ramfaktorer
ger upphov till en styrgruppseffekt, varvid en viss elevgrupp - i detta fall bland
den från prestationssynpunkt sämsta fjärdedelen av klassens elever - får ett
avgörande inflytande över undervisningstakt och kvalitet i interaktionen mellan
lärare och elever.
Det framkom med andra ord tydliga skillnader i intellektuellt och emotionellt
klimat mellan olika klasser inom samma gymnasielinJe, Det är alltså inte bara
läraren som påverkar eleverna, utan klassen som helhet i kombination med
andra ramfaktorer påverkar också lärarna genom successiva begränsningar i
hans handlingsalternativ med småningom starkt kumulerade effekter. Genom
att mekanismerna i klassundervisningen kan förklaras mera i detalj, blir det
också lättare inte bara att förstå varför det ofta är så svårt att förverkliga
reformsträvanden utan också att sätta in åtgärder på rätt ställe när man vill
bryta det gamla undervisningsmönstret till förmån för en ökad individualisering.
De två doktorer I pedagogik som promoveras samtidigt med installationen,
tillhör båda samma forskargrupp men deras arbeten är på samma gång exempel
på nya tillämpningsområden. Rodney Asberg har I sin studie av problem vid
utbildningsplanering I utvecklingsländerna analyserat institutionella och andra
hinder för att förverkliga uppställda långstidsplaner i Väst-Pakistan och pekat
på alternativa lösningsmöjligheter. Eva-Mari Köhler har anlagt ett systematiskt
pedagogiskt perspektiv på den huvudsakligen psykologiskt inriktade litteraturen
om uppfostran i hemmen och själv på ett material från den förebyggande
hälsovården i Lund analyserat vanor och problem i uppfostran av barn i
4-årsåldern, varvid socialgrupp betraktats som en handlingsbegränsande
ramfaktor.
Det fortsatta arbetet går nu åter in i en tillämpningsfas. För skolöverstyrelsens
räkning följer vi den nya försöksverksamheten med årskurslösa högstadier i
glesbygden. Dessa försök innebär en intressant variant av individualisering och
kräver ett studium av elevernas totala situation. En jämförelse skall bl a göras
med sådana alternativ för deras skolgång som utgörs av vanlig årskursindelad
undervisning I kombination med långa skolskjutsar eller t o m inackordering på
en centralort. Aven konsekvenserna för kommunernas del av en nedläggning av
högstadierna skall belysas i samarbete med forskargrupper vid universitetet i
Umeå bl a i kulturgeografi.
En annan aktuell forsknrngslinje har sin utgångspunkt i några kritiska studier
på universitetsområdet. Vissa vanliga mått på examensfrekvenser, studietider
och genomströmning har befunnits mindre ändamålsenliga som indikatorer på
effekt1vieten inom de filosofiska fakulteterna. I samarbete med forskare vid
universitetet i Umeå, som visat att studieavbrott till stor del kan förklaras av
övergång till studier utanför de filosofiska fakulteterna, genomförs en
parallellundersökning I Göteborg för att närmare belysa studieavbrotten och
deras bakgrund i två olika universitetsmiljöer.
Dessa och andra projekt jämte erfarenheter från det institutionsanknutna
utvecklingsarbetet i anslutning till de lokala pedagogiska utvecldingsenheterna
ger möjligheter inte bara till förbättrade former för redovisning av vad som
faktiskt sker vid universitet och högskolor utan också till en starkare
behovsanpassning av kursinnehåll, undervisningsmängd och arbetsformer i
framtiden.
Pedagogikens nära anknytning till utbildningspolitiken aktualiserar inte bara
dess samband med ideologiska och vetenskapsteoretiska strömningar utan också
dess dubbla roll gentemot beslutsfattarna. Det är en uppgift för ämnet att
belysa aktuella målsättningsfrågor och bidra till nya lösningar av dem. Genom
en alltmer ökad insikt om hur uppfostran och undervisning fungerar under olika
yttre och inre betingelser kan ämnet också bidra till en nyansering och ibland
också omformulering av frågeställningar och föreställningsramar, En ökad
realism i uppfattningen om de komplicerade samspelen mellan olika komponenter
i utbildningsprocessen står ingalunda i någon motsättning till vidgade vyer i
målsättningsfrågor utan är snarast en förutsättning för deras förverkligande,
även om det ibland också måste innebära en dämpning av ambitionsnivån i
relation till de resurser som står till buds i termer av tid, lärarkrafter och
läromedel,
Exemplen från vår projektgrupp har främst belyst problemet om växelverkan
mellan långsiktiga och principiella samt kortsiktigt utvecklingsbetonade
problem. En sådan växelverkan kan naturligtvis ske mellan olika personer eller
grupper, av vilka några är rena grundforskare och andra mer tillämpningsinriktade.
På ett område som det pedagogiska tror jag för egen del dock mer på
en specialisering efter problemtyp. Atminstone för forskningens del kan det
vidare vara fruktbart med viss rörlighet även hos den enskilde forskaren mellan
faser av grundläggande teoretiskt arbete och tillämpad verksamhet i olika
former,
Literature
Dahllöf, U. Pedagogik. 20 oktober 1973.
Först publicerad: Dahllöf, U. Pedagogik. Presentationer av ämnesområden utgivna i samband med Göteborgs universitets professors installation, lördagen den 20 oktober 1973, 21 – 25.
Senare publicerad: Dahllöf, U. Pedagogik. 20 oktober 1973. I Lindberg, L. & Berge, B.-M Pedagogik som vetenskap – vetenskap som pedagogik. Installationsföreläsningar i pedagogik 1910 – 1982, 189 – 192.
Related records in Alvin
Object type
Subject, topics
Location
Linnaeus University LibraryBox 451
351 06 Växjö
Identifiers (general)
urn:nbn:se:alvin:portal:record-154812 (nbn)
Identifiers (local)
alvin-record:154812 (alvin)
Licensing of the work
CC BY-NC-ND