Language
Persons
Origin
1970-12-05
Physical description
Format: Non digital
Contents
Jag anser föreläsningar vara en föråldrad kvarleva från tiden före boktryckarkonstens
uppfinnande.
Som pedagog borde Jag använda mig av moderna utbildningsteknologiska grepp,
homogena grupper,
Jag borde inleda med att utsätta er för ett diagnostiskt prov rörande reglerna
för betygsättning.
De okunniga borde jag sedan indela i grupper efter grad av okunnighet och
slocka er till läromedelscentralen för att genomgå programmerad undervisning.
Den lilla grupp som har godtagbara kunskaper skulle under tiden delta i ett
seminarium om t, ex. betygens motivationsskapande effekt,
Går inte för sig, Vid detta tillfälle skall det vara en katederföreläsning.
Jag är professor i praktisk pedagogik vid lärarhögskolan, Följaktligen i oprak,
teoretisk pedagogik vid universitetet, Alltså. en dubbel uppgift. Ser ingen
motsättning i detta, Det heter inget så bra för praktiken som en god teori, För
att kunna bidra ttll lönsamhet av dagens utbildningsproblem måste vi ha
utgångspunkt I generella lagar för mänskligt beteende, inlärning, mätteori osv.
Jag skall nu ge ett exempel,
Använda betygsfrågan för att visa vikten av god förankring I teori och
grundforskning.
Arbetet I flera statliga utredningar där betygsfrågan ingått, Funnit att jag i
hög grad varit beroende av god teoriförankring, inte minst i mätteori, En god
teoretisk referensram är nödvändig för mig.
Skall ta upp några aspekter av den månghövdade hydra som betygsfrågan utgör.
Först: Understryka att betygsfrågan ej enbart är en teknisk-vetenskaplig fråga,
Värderingar
Effektivitet - mentalhygien
Individualism - gemenskap.
Funnit det omöjligt att ha någon alla lägen bestämd uppfattning.
Först den pedagogikhistoriska aspekten
Visar hur betygen följt samhällets och skolans utveckling i övrigt. Man kan
spåra betyg i form av siffror, bokstäver eller standardiserade svenska eller
latiska fraser mycket långt tillbaka. Visar att de vuxit fram ur subjektiva
omdömen av samma godtyckliga och varierande karaktär som fortfarande
kännetecknar t, ex, sakkunnigyttranden.
I den gamla svenska trivialskolan och gymnasiet på 15-16-1700-talet fanns ofta
inte några betyg. Man nöjde sig med skriftliga ordrika utlåtanden när eleven
bytte skola eller slutade. Ofta på latin.
Kunde vara
"Har lätt fattningsförmåga, är flitig och redig"
(Fig. l) "Är oböjelig till boken"
"Förtjänar i intet avseende undervisningsmödan"
Spec, under 1800-talet
Denna utveckling visar att betygen i grunden är subjektiva omdömen som
successivt klätts i standardiserade fraser, bokstäver eller siffror.
Förankrade i en vag praxis som ofta varierat betydligt mellan skola, lärare och
ämnen.
Att det redan tidigt funnits behov av systematisk betygsättning framgår av
undersökningar t. ex. av husförhörslängderna. Egil Johansson vid inst. här har
gjort ett pionjärarbete för att fä dem utnyttjade för historisk forskning.
Redan i slutet av 1700-talet användes betygsmärken på läskunnighet.
(Fig. 2) 5 gradiga skalan gammal
Normalfördelning
Finns i Finland (Abo)
I början av seklet i en enhetlig skola.
Bara betygsuttrycken
Berömlig A
Med utomord. beröm a
B Godkänd
BC Icke fullt godk
Inget om utnyttjande
Praxis
Kvarsittning
Det faktum att den gamla urvals- och utkuggningsskolan håller på att ersättas
av en lång gemensam skola för alla (nu 9-årig snart i praktiken 11-årig) för
också med sig att betygsättningen kan inskränkas. Individualiseringen leder tlll
hastighets- eller innehållsvariationer som tar bort grunden för betygsättning av
nuvarande typ.
Vi kommer nog att få målrelaterade betyg, som registrerar att man
tillgodogjort sig ett visst kursmoment el, dyl.
Det som nu är de främsta motiven till att bibehålla en systematisk och precis
betygsättning är:
1) Mot1vat1onsfrågan
2) Urvalsproblemen
3) Information
Mot1 va t1onsaspekten
Svårbedömt
Inlärn1ngspsykologi
Utveckl ingspsykologi
Socialpsykologi
Differential psykologi
Ur inlärningspsykolgisk synpunkt kan man betrakta betygen som s.k.
förstärkning. Den skall komma nära efter reaktionen på stoffet. Den bör mest
vara positiv, dvs oftast bör individen lyckas.
Inlärningsmomentet bör vara kort,
Detta talar för besked om resultat som kommer betydligt oftare och
anslutning till den inlärda enheten.
Sedan kan man se betyg som en mer allmän motivationsfaktor - en pådrivare -.
Betygen är där s.k. yttre mot1vat1on en ersättning för den s.k. inre
motivat10nen som intresse, upptäckarglädje och aktivitetsunderv1sning skall ge.
Utvecklingspsykologin lär oss att upp till puberteten är den inre motivationen
oftast tillräcklig.
Motivationen i olika åldrar och för olika sorters elever är en ytterligare
komplicerad fråga,
Finns experiment. Visar i allmänhet att vetskap om att betyg skall ges ökar
inlärningen. Men ofta tdl priset av andra nackdelar.
Behövs forskning här. Både teoretisk och direkta praktiska skolförsök, Enkäter
till eleverna. (Flesta acc., prov)
Hur komplex frågan om motivationen är framgår av följande rapport. Min son
Svante 7 år kom vid valrörelsen och sa till mej!
Sv: Jag tycker du skall rösta på moderata samlingspartiet (högern) Jag: Varför
det
Sv: Jo jag har läst i Elevtidn. Kamratpostens valintervjuer att Holmberg säger
att han v!ll ha kvar betygen,
Sara fick pengar för vaqe 5-a hon hade 1 3-an och det vill jag också ha. Så jag
ska rösta på honom.
Urvals problemet
Prognosvärdet
Ett huvudskäl är betygen som urvalsinstrument. Traditionellt. Dagens
betygsdebatt kör fram betygen som urvalsinstrument. Den rollen som leder till
"stressen".
Problemet är:
Kan betygen ersättas av andra instrument.
Prov. Begåvningsmått forskning viktig här.
Studier av internationella litteraturen visar
l ) Betyg bäst .60
2) Kunskaps- och int. prov nära efter .50
3) Personlighets-, rntressemätn. Intervjuer. Föga samband
Betyg + prov ,65-70
Betygens prognos kan höjas ytterligare
(Fig. 3) Svensk u ndersökning GPU 850 elever 8 gymnasier.
Om betyg för urval, precision
Betygen som mått
Historik: Betygen är successivt mer standardiserade subJekt1va bedömningar
Benämningar: Berömlig,Med beröm godk.
Upphängda på dessa ords upplevda innehåll och på stand. praxis.
I denna skala finns en oklar och odefinierad godkändgräns.
Psykometriska principer har tillämpats på betygen.
Krav: En endimensionell skala eller om det är många dimensioner skall dessa
definieras.
(tendensen nu att sociala och andra variabler skall vägas m
betänklig)
Vid subjektiv bedömning gör sig gällande flera tendenser:
1) Höjningstendens
2) Medelvärdestendens spec. i subj. värdering
3) Normalförd. tendens. Upplevelse
4) Stora variationer.
Nödvändig gör styrning
betygen
Inom den pedagogiska mätningsläran diskuteras likastegsproblemet. Fysiska
mått t. ex. kroppslängd ger lika steg. Avst. 100-101 cm samma som 150-151 cm.
Omstritt om betygsskalan är likastegsskala så att avst. 1-2 samma som 3-4.
En del forskare förnekar detta helt.
Det finns bl a 2 resonemang,
1. Psykofysisk skalteori
Det visar sig t. ex. om man låter en grupp bedömare pricka in ett antal
personer på en sträcka som anger en egenskap t. ex. aggressivitet, så
(Fig. 4) gör de detta med en viss samstämmighet.
Om denna teknik tlilämpas på skolämnen och skolprest., får man ofta en
normalfördelning på repr, material.
Många godtar detta resonemang när det gäller grundskolan, där alla finns utan
gallring.
Man menar att till gymnasiet sker gallring som bör ge snedfördeln. En av
förutsättningarna för detta är dock fullständig korrelation mellan intagningspoäng
och ämnet i fråga på gymnasiet. Ej så, Den är kanske 0,4 el 0.5, En
tendens kvarstår. Försvinner genom t, ex. olika mognad.
Detta visar i all hast några aspekter på betygsfrågan som visar hur svårbedömd
den är.
Motivationseff. oklar
Progn. v bäst hos bet. möjl.
I dag kräver många att man skall "ta ställning", man skall "engagera sig".
Jag finner det själv svårt att göra det. Vacklar även i mitt personliga
stäl Ini ngstagande.
Som forskare och medverkande expert fyller jag bäst min uppgift genom att
vara obunden och förutsättningslös.
Servera fakta och analysera till beslutsfattarna.
Sedan är det naturligt att jag efter att först ha gått om I läroverket 2 gånger
och därefter blivit pedagogikprofessor med mätproblem som specialitet, att jag
är varmt intresserad av att frågan får en vettig och mänsklig lösning,
Literature
Henrysson, S. Betygsfrågan. 5 december 1970.
Manuskript.
Först publicerad: Henrysson, S. Betygsfrågan. 5 december 1970. I Lindberg, L. & Berge, B.-M Pedagogik som vetenskap – vetenskap som pedagogik. Installationsföreläsningar i pedagogik 1910 – 1982, 175 – 179.
Related records in Alvin
Object type
Subject, topics
Location
Linnaeus University LibraryBox 451
351 06 Växjö
Identifiers (general)
urn:nbn:se:alvin:portal:record-154806 (nbn)
Identifiers (local)
alvin-record:154806 (alvin)
Licensing of the work
CC BY-NC-ND